Min älskade farmor!





Igår hade min älskade farmor namnsdag.. För den 15 sep är det namnet Sigrid.. Var upp till graven en liten snabbis, lovar att komma upp snart igen och stanna en lite längre stund.. Har haft så dåligt samvete för jag har varit så dålig på att åka upp dit, jag som var där jätte ofta förut.. Jag var upp med blommor och så skrev jag kort till dig! Vet inte hur många kort som jag har skrivit..

Folk måste ju tro att man är knäpp när man skriver kort och lägger på någons grav.. Men jag tyckte det kändes bra, för det kändes så självklart på något sett..

Jag kommer ihåg en gång när jag helt plötsligt kom på att farmor aldrig skulle sticka raggsocker åt mina barn, så som hon har gjort åt mig och alla andra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.. Så jag titta på min mamma och sa; men vem ska sticka raggsocker åt mina barn sen? Nu när farmor inte finns.. Ja men dina barn kommer ju ha en egen farmor som kanske kommer att sticka det åt dem. Jag kommer ihåg att jag svar att det är ju inte min farmor, det är ju inte samma sak.. Men det är väl så som mamma sa, mina barn kommer ju ha en egen farmor.. Men det kändes så hemskt att min farmor inte skulle få sticka de där första raggsockerna..

För det är så att ingen kan sticka som farmor, inte baka lika goda syltkakor och absolut inte göra lika goda köttbullar som henne.. Hon var liksom väldigt duktig på vissa saker och man förstog inte hur hon lyckades med allt.. Om jag blundar så kan jag se henne framför mig och jag hör hennes röst.. Det är vissa saker som jag allid hör henne säga!

När jag skulle ta studenten så tyckte jag att det kändes så jobbigt att inte farmor skulle finnas där.. Hon saknades verkligen då.. Dagen innan studenten var jag upp med ett kort som jag skrivit, vet inte riktigt vad jag skrev.. Men jag berättade nog hur mycket hon saknades! Dagen där på samma dag som studenten klockan var strax efter sju, då åkte jag upp med en ros och ett nytt kort även klänningen hade kommit på.. Ville visa vad fin den var.. I kortet vet jag att jag skrev och berätta att jag skulle ha hennes halsband på mig, för att jag ville känna hennes närvaro den dagen.. För visst var du med mig den dagen farmor?!

I mina ögon var farmor den bästa eller hon är fortfarande den bästa! Det går inte en dag utan att en tanke går till henne! Jag hade aldrig tänkt på att min farmor skulle försvinna bort från mig, att jag skulle bli kvar här medans hon gick vidare.. Men livets gång är ju tyvärr så.. Men även fast jag inte kan se henne så vet jag att hon finns här, hon är här vid min sida!


Vi ses snart igen farmor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0