Jobbig dag...
Idag var Axel´s begravning.. Så nu har man tagit ett sista farväl.. Tror nog farmor mötte dig när du kom.. Så nu är ni tillsammans igen.. O Emma sjöng så fint i kyrkan också, det var så vackert.. Men det känns så så konstigt, kunde inte gråta.. Kom kanske någon liten tår, men mer var det inte.. Sen var man tvungen att åka och jobba typ på en gång efter.. Kändes inte så där jätte kul.. Men det kanske var rätt bra ändå, för då hade man något att tänka på iallafall.. Men det är nu när man sitter hemma som allt det jobbiga kommer.. O det kändes inte bättre när du gick heller.. Du var bara här en liten stund, men det gör ändå lika ont varje gång du går.. Jag ville så gärna att du skulle stanna idag, men jag vet ju varför du inte kan det.. Men jag ville bara att du skulle hålla om mig en stund..